Nymfstandard

Det finns en standard för hur nymfen ska se ut. Standarden bygger på hur den ideala nymfen ska se ut och på utställningar så är det utifrån standarden som den bedöms. Standarden är en direkt översättning från den amerikanska standarden för nymfer och är godkänd av Riksförbundet Svensk Fågelhobby.
 
Standard för nymfkakaduan
Nymfen är beskriven som en lång fågel, med graciösa proportioner, men med god substans. Från överst på skuldran ner till vingspetsen skall det vara lika långt som från huvudet ner till kloaköppningen och som från kloaköppningen ner till stjärtspetsen. Med andra ord, längden på vingen, kroppen och stjärten skall vara den samma. Ett idealmått på 34 cm exkl tofsen är önskvärt. Fåglar som har permanenta defekter som blindhet, tår eller klor som fattas, skallighet, deformerad näbb etc. bör ej ställas ut.
 
TOFSEN

Tofsen, som är det karaktäristiska kännetecknet på nymfen, skall vara lång, tät och gå jämt ner till de kortaste fjädrarna. Ett idealmått är 7,5 cm. Den skall vara framträdande, stolt och graciös.

 
HUVUDET
Huvudet skall vara stort och runt (inga platta partier uppe på hjässan eller i nacken). Ögonen skall vara stora, alerta och klara. Pannan skall vara väl utvecklad. När huvudet ses framifrån, skall pannan skjuta fram tillräckligt, med bra bredd mellan ögonen, så att fågeln får ett nästan hökliknande utseende. Näbben skall vara ren, med naturlig längd och inhållen så att nedre näbbhalvan endast syns delvis. Kindfläcken skall vara rund, väl avgränsad (utan blödning i det gula) och vara starkt färgad (särskilt hanar). På vuxna hanar med gult huvud skall färgen vara klar utan extra gråa eller orange fjädrar (undantag, unga hanar som ej är utfärgade) och skarpt avgränsat där det gula möter kroppens färg. En djup mask är att föredra. Det skall inte synas några blodpennor.
 
HALSEN

Nymfen har en ganska lång hals om man jämför med dvärgpapegojor eller utställningsundulater. Särskilt när fågeln är uppmärksam, skall det vara en mycket liten kurva ovanför skuldrorna och en liten fördjupning ovanför bröstet. Det gör att fågeln får en graciös siluett och tar bort intrycket av tjurnacken eller den stela hållning som syns hos en del parakitarter, men å andra sidan är ormliknande hals också fel.

 
KROPPEN

Nymfens kropp, när man ser den från sidan, kan vara vilseledande eftersom endast en väl rundad siluett av bröstet visar om fågeln har god substans. Men om man tittar rakt framifrån (eller bakifrån) ser man bättre den stora bredden av bröst och skuldra på en vuxen fågel. (Ungarna tar ungefär ett år att fylla ut). Det är denna starka muskulatur, som gör att nymfen är så god flygare, som är karaktäristiskt för denna fågel.

Titta efter ett högt runt, välutvecklat bröst (vanligast hos honor), en slank avsmalnande buk och bred rygg (ingen puckel eller svank). En stor harmonisk fågel.

 
VINGAR

Vingarna skall vara stora, breda och långa, och täcka det mesta av kroppen från sidan. Vingarna skall hållas tätt intill kroppen, spetsarna intill stjärten, skuldrorna får ej falla ner, vingspetsarna får inte korsas (det kan vara svårt att avgöra om fågeln är upphetsad). Vingspegeln skall vara bred, på de färgtyper som visar den tydligast skall den vara 2 cm på det bredaste stället, väl avgränsad och fri från extra mörka fjädrar. Alla handpennor skall synas. Vingtäckarna, som ligger över skuldran och centrala delen av vingen, skall visa tydligt tillväxtmönster.

 
BEN OCH FÖTTER
Fötterna skall gripa väl om pinnen (2 tår fram, 2 tår bak), vara rena och inga för långa eller felande klor.
 
STJÄRTEN

De långa stjärtpennorna är de som till slut ger nymfen dess elegans genom längden (kombinerat med den långa tofsen och vingpennorna). De längsta fjädrarna skall vara en förlängning av en tilltänkt linje genom mitten av kroppen. En puckelrygg gör att stjärten hänger för lågt, och en svankrygg kan ge högre stjärt än önskvärt. Fjädrarna skall vara raka, rena och varken slitna, delade eller på annat sätt felaktiga. Alla stjärtpennor skall finnas.

 
KONDITIONEN

Standarden är direktrelaterad till ärftlighet och därför god uppfödning. Att ställa ut en fågel i toppkondition återspeglar korrekt vård och utfodring, stimulerar fågeln att hålla sig i perfekt trim. De självklara faktorerna i denna kategori är rena och täta fjädrar, inga slitna eller saknade fjädrar, inga halvt utvuxna fjädrar eller blodpennor.

 
HÅLLNING
En fågel som är i god utställningskondition skall sitta ungefär i 70 grader. Hållningen kan vara en standardfråga, men personlighet och riktig träning att sitta i utställningsbur, kan vara skillnaden mellan en fågel som bara sitter där för att den måste, och en fågel som utstrålar självförtroende.

 

FÄRGSTANDARD FÖR NYMFKAKADUA
 
NATURFORMEN (Normalfärgad, Grå)
 
Storlek

Fågeln skall vara 34 cm lång. Tofsen skall vara 6-7 cm och stjärten 16 cm.

Form

Kroppen skall vara långsträckt och verka slank och rygglinjen från nacken till stjärtspetsen skall vara lika. Sett framifrån skall bröstet verka brett och sett från sidan skall det framvisa en svag rundning. Från näbbspetsen, som absolut inte får sticka fram, skall man kunna dra en cirkelrund linje upp till pannan och utan någon brant övergång skall tofsen likaså visa en cirkelformad linje, som vänder åt andra hållet. Alltså som ett S. Vingarna skall ligga tätt till kroppen och nå en liten bit ut på stjärten. De får inte korsas och man skall tydligt kunna se övergumpen.

Hållning

Fågeln skall hålla en lutning på 65-70 grader i förhållande till lodrätt plan. Även om den sitter tätt på pinnen,  får den inte sitta så tätt att fjädrarna når ut över fötterna.

Färgen

Hos hanen skall förhuvudet, masken och den första (främre) delen av tofsen vara kraftigt citrongul. Resten av tofsen, nacken och de långa tofsfjädrarna skall vara grå. Omkring ögonen, under och bakom kindfläckarna är färgen ljusgul. De starkt färgade orangeröda kindfläckarna skall vara runda och ca 17 mm i diameter. Resten av kroppen skall vara grå med en så jämn färgton som möjligt. Vingarna skall också vara grå, med ett avlångt vitt band. Detta ses på samtliga mutationer bortsett från Albino. Bröstet skall ha samma grå färg som kroppen. Däremot är buken alltid lite ljusare. Stjärtens undersida skall vara mörkgrå nästan svart. Hos honan är färgerna mer dämpade. Tofsen i det närmaste grå. Det gula på huvudet är mycket utstuderat och förekommer runt näbbroten, och mellan näbb och ögon och ibland svagt i pannan. Kindfläckarna är något blekare än hanens oftast blandade med grått i kanten. All den hos hanen grå färgen har hos honan en mer eller mindre brunaktig lyster. Det skall vara samma nyans över hela fågeln, bortsett från buken. Stjärtens översida är marmorerad grå och de undre stjärtfjädrarna är gula med grå tvärband. Detsamma hos ungfåglar.

Ben och tår

Mörkgrå nästan svarta

Näbb och klor

Mörkgrå nästan svarta. Ungfåglar har hornfärgad näbb.

Ögon

Mörkbruna nästan svarta

Anmärkning:

Den grå färgen kan variera från fågel till fågel, från mycket mörkgrå till nästan brungrå. I vissa länder ställer man ut naturformen i fyra olika nyanser. Här ställer vi ut den i en och samma klass men det borde vara rimligt med två klasser, en mörk och en ljus. Vid sammanparning bör man skilja på de olika grå färgvarianterna och para ihop mörk med mörk och ljus med ljus. Den ljusa varianten är oftast större än den mörka.

LUTINO

Engelska: Lutino, Tyska: Lutino

Storlek Som naturformen
Form Som naturformen
Hållning Som naturformen
Färg Tofsen och hela huvudet så kraftigt gult som möjligt. Öronområdet med rund, starkt färgad orangeröd kindfläck. Den övriga fjäderdräkten skall vara så starkt gul som möjligt. Hanen är normalt vitare än honan och det tilltar med åldern. Stjärtens undersida är vit hos hanen och hos honan är den ljusgul med mycket tydliga mörkgula tvärband. Dessa mörkgula tvärband är en säker könsskillnad.
Ben och tår Köttfärgade. Kan med åldern bli ljusgrå.
Näbb och klor Ljust hornfärgade
Ögon Röda. Färgen kan tillta med åldern så att de kan synas vara mörka.
Anmärkning: Hos de flesta Lutino finns idag en större eller mindre naken fläck i nacken. Denna fläck nedärvs dominant och därmed bör det varnas för att använda dessa fåglar i avel.

BROKIG NYMFKAKADUA

Engelska: Pied, Tyska: Schecken

Storlek Som naturformen
Form Som naturformen
Hållning Som naturformen
Färg Fågeln skall vara symmetriskt tecknad. Idealet är 50% vita/gula och 50% grå fjädrar. Avvikelser tillåts upp till 70/30. Det skall vara skarpa avgränsningar mellan mörka och ljusa fält. Brokigheten skall vara symmetrisk, dock bör tofs och huvud vara så ljusa som möjligt, annars kan kindfläcken lätt bli täckt av gråa fjädrar. Vingbanden skall alltid vara vita.
Ben och tår Från ljust hornfärgade till mörkgrå, beroende på de tillstötande fjäderpartiernas färg.
Näbb och klor Ljust hornfärgade till mörkgrå
Ögon Mörka
Anmärkning Hos de brokiga förekommer ingen som helst yttre könsskillnad.

PÄRL NYMFKAKADUA

Engelska: Pearled, Tyska: Geperlt

Storlek Som naturformen
Form Som naturformen
Hållning Som naturformen
Färg Panna, haka och kinder ljusare än naturformen. Tofsen ljusgul vid roten och därefter gul/grå. Rund orangefärgad kindfläck. Nacke och bakhals har grå fjädrar med ljusare kanter. Ryggen har grå fjädrar med pärlteckning, underryggen med ljusa oftast vit/gula fjädrar. Vingtäckarna grå med vit teckning. Alla fjäderskaft är mörka. Bröst och buk är ljusgrå emellanåt med ljusare marmorering på förbröstet. Fjäderteckningen kan variera på många olika sätt. Alltifrån breda till smala mörka kanter runt fjädrarna. Honans stjärt är grågul med marmorering på ovansidan och tvärband på undersidan.
Ben och tår Ljusgrå
Näbb och klor Ljusgrå till mörkgrå
Ögon Mörka
Anmärkning Anmärkningar: Redan vid första fällningen (5-9 månader) mister hanen det mesta av sin pärlteckning och efter andra fällningen (12-18 månader) liknar den naturformen. På gamla hanar kan man däremot se att pärlteckningen kommer igen. Det förekommer fåglar med klara vita färger i teckningen men det finns också de som är mycket gula. I enighet med övriga Europa borde vi också skilja på dessa och benämna dem för Silver- resp Guldpärl. I övriga Europa skiljer man även på de med breda resp smala mörka kanter runt fjädrarna. Den senare benämns Lacewing-Gesäumt = Sömrad.

ISABELL NYMFKAKADUA

Engelska: Cinnamon, Tyska: Zimt

Storlek Som naturformen
Form Som naturformen
Hållning Som naturformen
Färg Tofsen och masken så kraftigt citrongul som möjligt. Kraftigt orangefärgad kindfläck. Övrig fjäderdräkt isabellbrun, dock är bröst och buk normalt lite ljusare.
Ben och tår Ljusa till mörkgrå
Näbb och klor Ljusa till mörkgrå
Ögon Mörka
Anmärkning Anmärkning: Färgen hos Isabellen varierar mellan ljus och mörk och i de flesta stammarna är färgen mycket ojämn, det kan även förekomma schackbrädesmönstrade fåglar. Denna teckning återfinns speciellt på rygg och vingar. Mellanfärgen bör föredras och den skall vara så jämn som möjligt.

VITMASKAD (VITHUVAD) NYMFKAKADUA

Engelska: Whiteface, Tyska: Weisskopf

Storlek Som naturformen
Form Som naturformen
Hållning Som naturformen
Färg  

Tecknad som naturformen men alla gula och orange färgfält är ersatta med vitt. Honan saknar teckning på huvudet.

Ben och tår Som naturformen
Näbb och klor Något ljusare än naturformen
Ögon Svarta
Anmärkning Anmärkning: Denna mutation har helt mist generna för lipokrom, därav den vita färgen. Den vitmaskade har en tendens att bli liten men den skall vara jämnstor med naturformen. Även här förekommer en ljus och en mörk variant. I och med den vitmaskade måste vi ställa in oss på att de flesta färgvarianter numera förekommer i två utgåvor, Normalfärgade och Vitmaskade.

VIT NYMFKAKADUA

Engelska: White, Tyska: Weiss mit schwartzen augen

Storlek Som naturformen
Form Som naturformen
Hållning Som naturformen
Färg Tofs och huvud gult. Öronområde med orangeröd kindfläck. Den övriga fjäderdräkten så snövit som möjligt.
Ben och tår Ljusgrå.
Näbb och klor Gråsvarta
Ögon Svarta

ALBINO NYMFKAKADUA

Engelska: Albino Tyska: Albino

Storlek Som naturformen
Form Som naturformen
Hållning Som naturformen
Färg Hela fjäderdräkten absolut snövit, utan något gult och utan kindfläck.
Ben och tår Köttfärgade
Näbb och klor Ljust hornfärgade
Ögon Röda

SILVER NYMFKAKADUA

Engelska: Silver, Tyska: Silber

Storlek Som naturformen
Form Som naturformen
Hållning Som naturformen
Färg Tecknad som naturformen men den grå färgen är ersatt av en närmast metallisk, silvergrå färg. Den kan variera mycket från ljus till mörk.
Ben och tår Som naturformen
Näbb och klor Som naturformen
Ögon Mörkröda, men de ser svarta ut i de flesta belysningar
Anmärkning Sammanparning med isabell har givit färgen Creme, ett mellanting mellan vit och isabell. Denna fågel liknar närmast en smutsig vit fågel.

KOMBINATIONSMUTATIONER AV NYMFKAKADUA

Gemensamt för alla kombinationer är

Storlek, Form och Hållning: Som naturformen

Ben och tår: Se respektive färg

Näbb och klor: Se respektive färg

Ögon: Se respektive färg

NORMALTECKNAD PÄRLBROKIG

De mörka partierna skall vara pärltecknade som hos den normalfärgade pärlen.

NORMALTECKNAD ISABELLBROKIG

De mörka partierna skall vara isabellfärgade som hos normalfärgad isabell.

NORMALTECKNAD SILVERBROKIG

De mörka partierna skall vara silverfärgade som hos normalfärgad silver.

NORMALTECKNAD ISABELLPÄRL

Den grå färgen är ersatt av isabell som också skall vara pärltecknad.

LUTINOPÄRL

Grundfärgen ljusgul med en citrongul pärlteckning, så gul som möjligt. Ögonen mörkröda.

LUTINOBROKIG

Grundfärgen ljusgul med en citrongul brokig teckning som skall vara 50/50 %.

CREME = ISABELL-SILVER

Ganska svagt ljusbrun till grumligt vit. I övrigt som silver.

NORMALTECKNAD ISABELLPÄRLBROKIG

Tecknad som normalfärgad pärlbrokig men de mörka partierna ersatt av isabell.

Dessa kombinationsfärger kan liksom de normala enkelfärgerna kombineras med Vitmaskad och Gulmaskad.

Anmärkning: Vid sammanparningar har många mutationer blivit kombinerade, sådana kombinationer måste givetvis följa de standardkrav som gäller för enkelfärgerna.

GENERELLA ANMÄRKNINGAR VID BEDÖMNING

Storlek Alltför ofta är fåglarna för små och smala. Även om fågeln skall verka slank och strömlinjeformad skall den vara fyllig och rund i bröstet.
Tofsen Är ofta för kort och för rak
Bar nacke Bar nackfläck skall absolut påtalas. (Varning bör utfärdas mot användning av dessa fåglar i avel)
Färg Standarden måste följas utan avsteg för att vi skall kunna få en jämn och fin kvalitet
Tår och klor Smutsiga klor skall ge poängavdrag liksom avbitna eller långa klor.
Fjäderdräkt Fjäderdräkten skall vara ren och välputsad. Poängavdrag ges för spretiga vingpennor och för spretig stjärt, vid avsaknad av ving- stjärtfjädrar samt för smutsig fjäderdräkt.
Kondition Fågeln skall vara pigg och alert och sitta ordentligt på pinnen.
Kropp, Hållning, Vingar Fågeln skall motsvara standarden för Naturformen, under form och hållning

 

 

Copyright © Nymfkakadua 2002 - 2015