Praktrosella

Praktrosella

Praktrosellan, Platycercus eximus, härstammar från sydöstra Australien.
Det är en av de vackraste rosellorna med sin klart röda , blå och gula färg. Könen liknar varandra men honan är något mindre och har blekare fjäderdräkt och kindfläckarna som på hanen är kritvita är oftast ’smutsvita’ hos honan. Ungfåglar har blek och matt fjäderdräkt med lite spräckligt grönt inslag och rött huvud och nacke. Längden är ca 32 cm.

Som alla andra rosellor är den en skicklig flygare.

Foto: Robert Hegström

Foto : Jessika Grip

I fångenskap bör den hållas i en rymlig voljär helst tillsammans med en partner. Det är härdiga fåglar som bör ges möjlighet att vistas i utomhusvoljär under sommathalvåret. Som basfoder är småparakitblandning utan solrosfrö lämpligt. De måste också dagligen få grönsaker och frukt. Morötter och äpplen brukar vara uppskattat och sommartid så kan man ge dem våtarv (nate), små späda maskrosblad och olika sorters halvmoget gräsfrö. De måste också alltid ha tillgång till en kalk/mineralsten och naturligtvis också färskt vatten. De brukar också vara väldigt förtjusta i blötlagda fröer. Lämplig blandning att blötlägga är sk duvblandning.

Den är inte lika fredlig som stanleyrosellan men det brukar gå bra att ha den tillsammans med andra arter, tex nymfer.
Tänk bara på, speceillt när du precis har satt ihop de olika arterna, att noga övervaka hur de beter sig mot varandra.

Praktrosellan är relativt lätt att få att häcka i fångenskap och är ett lämpligt val för den som är intresserad av att börja med uppfödning. En parakitholk i måtten 25x25x60 med ett ingångshål på ca 7 cm brukar vara lämplig. Holken fylls med ett några centimeter tjockt lager av fint kutterspån. När holken väl är på plats brukar det inte dröja länge innan de visar intresse för den och hanen börjar då också att ivrigt uppvakta honan. Honan lägger 4-6 ägg som hon ruvar i ca 20 dagar. Ungarna lämnar holken vid 6-6 veckors ålder och till färgen liknar de då honan men färgerna är svagare. Vid drygt ett års ålder är de sedan fullt utfärgade.
Liksom de flesta andra rosellor kan praktrosellan vara svår att få tam och det är inte en fågel man i första hand rekommenderar som tamfågel. De är inte heller kända för att kunna lära sig härma olika ljud eller mänskligt tal.

För den som vill ha en färggrann, trevlig och lättskött inte alltför stor fågel som lever tillsammans med en partner är praktrosellan ett utmärkt val.

<< Tillbaka till andra arter

Copyright © Nymfkakadua 2002 - 2015

Praktrosellan, Platycercus eximus, härstammar från sydöstra Australien. Det är en av de vackraste rosellorna med sin klart röda , blå och gula färg. Könen liknar varandra men honan är något mindre och har blekare fjäderdräkt och kindfläckarna som på hanen är kritvita är oftast ’smutsvita’ hos honan. Ungfåglar har blek och matt fjäderdräkt med lite spräckligt grönt inslag och rött huvud och nacke. Längden är ca 32 cm. Som alla andra rosellor är den en skicklig flygare.	Foto: Robert Hegström
Foto : Jessika Grip
I fångenskap bör den hållas i en rymlig voljär helst tillsammans med en partner. Det är härdiga fåglar som bör ges möjlighet att vistas i utomhusvoljär under sommathalvåret. Som basfoder är småparakitblandning utan solrosfrö lämpligt. De måste också dagligen få grönsaker och frukt. Morötter och äpplen brukar vara uppskattat och sommartid så kan man ge dem våtarv (nate), små späda maskrosblad och olika sorters halvmoget gräsfrö. De måste också alltid ha tillgång till en kalk/mineralsten och naturligtvis också färskt vatten. De brukar också vara väldigt förtjusta i blötlagda fröer. Lämplig blandning att blötlägga är sk duvblandning.
Den är inte lika fredlig som stanleyrosellan men det brukar gå bra att ha den tillsammans med andra arter, tex nymfer. Tänk bara på, speceillt när du precis har satt ihop de olika arterna, att noga övervaka hur de beter sig mot varandra.
Praktrosellan är relativt lätt att få att häcka i fångenskap och är ett lämpligt val för den som är intresserad av att börja med uppfödning. En parakitholk i måtten 25x25x60 med ett ingångshål på ca 7 cm brukar vara lämplig. Holken fylls med ett några centimeter tjockt lager av fint kutterspån. När holken väl är på plats brukar det inte dröja länge innan de visar intresse för den och hanen börjar då också att ivrigt uppvakta honan. Honan lägger 4-6 ägg som hon ruvar i ca 20 dagar. Ungarna lämnar holken vid 6-6 veckors ålder och till färgen liknar de då honan men färgerna är svagare. Vid drygt ett års ålder är de sedan fullt utfärgade. Liksom de flesta andra rosellor kan praktrosellan vara svår att få tam och det är inte en fågel man i första hand rekommenderar som tamfågel. De är inte heller kända för att kunna lära sig härma olika ljud eller mänskligt tal. För den som vill ha en färggrann, trevlig och lättskött inte alltför stor fågel som lever tillsammans med en partner är praktrosellan ett utmärkt val.