Färger

Färger

Det finns många olika färger att välja på. Den vanligaste är grå (normalfärgad), lutino, pärl, isabell och normalbrokig. Ett karaktäristiskt kännetecken hos nymfen är den orange kindfläcken. Det finns andra färger som pärlbrokig, isabellpärl, isabellbrokig och fler. De flesta färgvarianter finns också som vithuvade. Hos de vithuvade är allt färgpigment bortavlat och hanens mask är vit istället för gul och både honan och hanen saknar den orange kindfläcken.

Normalfärgad: Både hanen och honan är grå. Båda har orange kindfläck och hanen har gult huvud medan honans är grått ev med några enstaka gula fjädrar. Undersidan på hanens stjärtfjädrar är slätt grå och honan har gula/vita tvärränder. Normalfärgade ungar har honans fjäderdräkt. Först i samband med första ruggningen börjar hanen få sin gula mask för att vid ca ett års ålder vara helt utfärgad.
Arvsanlaget hos normalfärgade är Dominant

Lutino: Den lutinofärgade nymfen kallas ibland även för vit eller gul. De är vita eller svagt gula med orange kindfläck och ögonen är mörkt röda. Ögonen är oftast så mörkt röda så de tycks vara svarta. Den vita färgen kan variera mycket, från nästan kritvita till skarpt gula. Enda sättet att se skillnad på könen är att honan har svaga tvärränder på undersidan av stjärten medan hanens är slätt vita eller gula.
Arvsanlaget är könsbundet.

Lutinohona

Lutinohane

Lutinohona

Pärl: Hos den pärlfärgade nymfen är varje fjäder tvåfärgad, grå med vita eller gula kanter. Det är mycket lätt att se skillnad på könen på vuxna (utfärgade) fåglar för när hanen blir könsmogen tappar han pärlorna. Redan efter den första ruggningen ser man att han har färre pärlor än före och vid knappt ett års ålder är pärlorna helt borta. Det är nästan helt omöjligt att på färgen skilja en pärlhane från en normalfärgad hane. Eventuellt kan pärlhanen ha några enstaka pärlor kvar på vingbogarna. Honan däremot behåller pärlorna hela livet.
Arvsanlaget är könsbundet

Pärlhona

Unghane som har börjat tappa pärlorna Fullt utfärgad pärlhane.
Pärlhona

Det är mycket ovanligt att pärlhanar inte tappar sina pärlor i samband med att de ruggar första gången. Men det finns ett fåtal som behåller pärlorna hela livet. Till vänster pärlbrokig hane som har pärlorna kvar.

Isabell: Fjäderdräkten är ljust kanelfärgad. De liknar i övrigt den normalfärgade. Arvsanlaget är könsbundet.

Isabellhane

Isabellhona

Normalbrokig: Vita/gula och grå partier över hela kroppen. De kan variera mycket i brokigheten. En del kan ha så mycket vitt/gult som 90% medan andra är nästan helt grå med några mindre vita/gula partier. Idealet är lika mycket vitt/gult som grått och med jämn teckning. Omöjligt att se skillnad på könen.
Arvsanlaget är recessivt.

Normalbrokig hona

Vithuvad: Hos de vithuvade är allt färgpigment bortavlat och de har inga kindfläckar.
Arvsanlaget är recessivt.

Vithuvad hane

Vithuvad hona

Vithuvad pärlbrokig hane

Vithuvad brokig hane

Copyright © Nymfkakadua.com 2002 - 2015

Normalfärgad: Både hanen och honan är grå. Båda har orange kindfläck och hanen har gult huvud medan honans är grått ev med några enstaka gula fjädrar. Undersidan på hanens stjärtfjädrar är slätt grå och honan har gula/vita tvärränder. Normalfärgade ungar har honans fjäderdräkt. Först i samband med första ruggningen börjar hanen få sin gula mask för att vid ca ett års ålder vara helt utfärgad. Arvsanlaget hos normalfärgade är Dominant

Lutino: Den lutinofärgade nymfen kallas ibland även för vit eller gul. De är vita eller svagt gula med orange kindfläck och ögonen är mörkt röda. Ögonen är oftast så mörkt röda så de tycks vara svarta. Den vita färgen kan variera mycket, från nästan kritvita till skarpt gula. Enda sättet att se skillnad på könen är att honan har svaga tvärränder på undersidan av stjärten medan hanens är slätt vita eller gula. Arvsanlaget är könsbundet.

Lutinohona	Lutinohane	Lutinohona
Pärl: Hos den pärlfärgade nymfen är varje fjäder tvåfärgad, grå med vita eller gula kanter. Det är mycket lätt att se skillnad på könen på vuxna (utfärgade) fåglar för när hanen blir könsmogen tappar han pärlorna. Redan efter den första ruggningen ser man att han har färre pärlor än före och vid knappt ett års ålder är pärlorna helt borta. Det är nästan helt omöjligt att på färgen skilja en pärlhane från en normalfärgad hane. Eventuellt kan pärlhanen ha några enstaka pärlor kvar på vingbogarna. Honan däremot behåller pärlorna hela livet. Arvsanlaget är könsbundet
		Pärlhona

Unghane som har börjat tappa pärlorna	Fullt utfärgad pärlhane.	Pärlhona

		Det är mycket ovanligt att pärlhanar inte tappar sina pärlor i samband med att de ruggar första gången. Men det finns ett fåtal som behåller pärlorna hela livet. Till vänster pärlbrokig hane som har pärlorna kvar.

Isabell: Fjäderdräkten är ljust kanelfärgad. De liknar i övrigt den normalfärgade. Arvsanlaget är könsbundet.

Isabellhane		Isabellhona

Normalbrokig: Vita/gula och grå partier över hela kroppen. De kan variera mycket i brokigheten. En del kan ha så mycket vitt/gult som 90% medan andra är nästan helt grå med några mindre vita/gula partier. Idealet är lika mycket vitt/gult som grått och med jämn teckning. Omöjligt att se skillnad på könen. Arvsanlaget är recessivt.
		Normalbrokig hona
Vithuvad: Hos de vithuvade är allt färgpigment bortavlat och de har inga kindfläckar. Arvsanlaget är recessivt.

Vithuvad hane		Vithuvad hona

Vithuvad pärlbrokig hane		Vithuvad brokig hane